2015 | grosshamn.se

2015

2015-08-23

NY ART IGEN! SKÄRPIPLÄRKA

Idag fastnade två skärpiplärkor i våra fångstnät för första gången. Flera skärpiplärkor håller till nära våra nät och till och med häckar en bit ifrån, men har inte fastnat i näte tidigare. Faktum är att det var nog flyttande som fastnade i våra nät. Samtidigt fastnade nämligen både ängspiplärka och sädesärla och troligen var det alltså 2 skärpiplärkor som följde med en sådan flock.

Skärpiplärkan är något av en karaktärsfågel för havsbandet och skärgården. Den letar flugor bland stenar och tångvallar och häckar i granitens djupa bergsskrevor.

Hur känner man igen den? Den liknar en ängspiplärka, men har mörkare ben, mörkare näbb och rygge nhar en vacker grå ton med lite olivliknande färg. Den är lite större än ängspiplärkan, men det märker vi egentligen först när vi väger den i Märklabbet.

För övrigt var det ytterst nära vi fick en art till, nämligen en ljungpipare.

Nu ska sägas att antalet arter inte är det viktigaste för oss utan att kunna följa fåglarnas flyttning, så vi vill gärna fånga många av samma art.

Gunnar Selstam, 23 augusti 2015

2015-08-22

RUGGNING HOS FÅGLAR

Rugga det är att byta fjädrar. Fåglar måste rugga för fjädrarna slits ut. Det anses att det går åt lika mycket energi att rugga för en fågel som att föda upp ungarna. Det är alltså en kritisk period för fågeln behöver mycket energirik föda. Det är viktigt att fågeln då har en bra rastplats med gott om mat och skydd för fågeln flyger naturligtvis sämre. En del fåglar ruggar under flyttningen och stannar då på en rastplats i andra länder. Ofta är det ett våtmarksområde, skogsområde, kärr eller liknande avskilt område.

Det är alltså viktigt att ta reda på när, var och hur varje fågelart ruggar. Bilden visar en vinge av en törnsångare som ruggar. Törnsångaren har liksom nästan alla fåglar har 19 vingpennor och det är 5 st gamla och 14 nya på bilden. De tre innersta är bruna i kanterna hos törnsångare och kallas tertialer och de är gamla. Fjädern närmast (armpenna 6) och armpenna 3 är gamla. Alla de andra är alltså nya. De gamla är lite brunare.

På Grosshamns Fågelstation fyller vi i ruggkort och samlar data. Man behöver sedan många sådana ruggkort för att få fram var fågeln ruggar. Just nu tror vi att törnsångaren ruggar alla vingpennorna på ett och samma ställe som här i Ramsvik och därefter byter den alla kroppsfjädrar och stjärtpennorna. Sedan flyger törnsångaren iväg söderut nu på hösten. Vi samlar data på nästan alla fågelarter i Ramsvik och vi får se vad vi kommer fram till i framtiden. Vi tycker det är ett spännande detektivarbete att försöka pussla ihop ruggnings-förhållandena.

22 augusti 2015 Gunnar Selstam

2015-08-19

Fjällvärldens flyttfåglar börjar nu komma ner till Bohuslän på sin resa söderut

På Grosshamns Fågelstation fångades första bergfinken för i höst den 17 augusti 2015. Bergfinken är försvunnen juni och juli från Bohuslän. Se diagram över observationer av bergfink i Bohuslän. Att bergfinken inte ses i Bohuslän under sommaren beror på att bergfinken häckar i fjällen. I övrigt finns bergfink hela vintern. Dock, hur många det är på vintern beror på vädret. Milda vintrar stannar många bergfinkar här i Bohuslän, medan kallare vintrar drar bergfinken ner till södra Europa. Bilden av två bergfinkar visar hona till vänster och hane till höger. Bägge fångade av Grosshamns Fågelstation och ringmärkta.

Många andra av fjällvärldens fåglar passerar just Bohuslän. Mest kända exemplet är ringtrast. Det är faktiskt så att det är lättare att se ringtrastar ute på Ramsvik, där Grosshamns Fågelstation ligger, än i fjällen. Det är många som under april sett mer än 25 ringtrastar på en dag i Ramsviksområdet!

Blåhake är ytterligare en fjällfågel som vi ringmärkt på Grosshamns Fågelstation. Här vet vi inte om det är norska eller svenska fjällens blåhakar som passerar, Vi vet heller inte vilken väg den tar till övervintringen i Indien. Det är möjligt att en del blåhakar stannar i Alperna. Mycket är okänt om blåhakens flyttvägar och vi behöver ringmärka fler. Grosshamns Fågelstation har ett specialprojekt om blåhakar – mer information om detta senare i höst.

Många vadare som ljungpipare passerar Bohuslän i sammanlagt stort antal. De passerar i små flockar, men antalet totalt blir stort. Har man lärt sig ljungpiparens karakteristiska pipande eller snarare visslande så ser man dem snart både vår och höst på Ramsvik i stort antal. Inga ljungpipare har ännu fångats av Grosshamns Fågelstation.

Det finns fåglar som häckar över hela Sverige, men där de allra flesta häckar i fjällen. En sådan är ängspiplärkan, som är allmän bara i fjällen. Vi får dem i ganska stort antal jämförelsevis i Grosshamn. På en enda dag fick vi 18 st i början av augusti 2015. Vi har från starten 2012 ringmärkt 275 stycken och redan fått vårt första kontrollfynd. Den fångades på Nidingen utanför Göteborg året efter och var i god kondition, så ängspiplärkan tycks flytta längs västkusten till Göteborgstrakten där den antagligen sticker över till Danmark. Vi hoppas på många fynd av våra ringmärkta ängspiplärkor.

Många av fjällens fåglar tycks passera just Bohuslän. Grosshamns Fågelstation har bara varit igång sedan augusti 2012, men vi kan redan säga att osedvanligt många fjällfåglar passerar just Bohuslän. Kanske är det de karga havsklipporna som lockar. Vi vet inte, men vi jobbar på för att kartlägga flyttvägarna.

Augusti 2015, Gunnar Selstam 070-633 5597

2015-08-13

Väderstationen monterad

Grosshamns Fågelstation har fått en väderstation som har testats och nu monterats av Gunnar Andersson och Gunnar Selstam. Det var mycket skruvande och till slut satt den som den skulle. Fredag 14 augusti ska den startas om allt går väl. Då ska vi kunna registrera vind, vindriktning, regn, temperatur och luftfuktighet. Sedan skall vi försöka koppla signalerna till en dator.

2015-08-10

Ny art för fågelstationen!

Sedan starten 1 augusti 2012 har 68 arter fångats av Grosshamns Fågelstation. 10 augusti 2015 fastnade art nr 69 i ett nät. Det var 3 unga pilfinkar som höll ihop och alla tre fastnade samtidigt. Uppenbarligen har en häckning skett på Ramsvik, för ungarna i en pilfinkkull brukar hålla ihop i närheten av boet. I Ramsviks naturreservat har den kanske häckat i någon av alla halvruttna björkar som står i dalarna, för vi har inte sett den nära eller i någon av holkarna.

Vill du hjälpa pilfinken så sätt upp holkar med lite bredare ingångshål än för mesar och flugsnappare. Omkring 35mm blir bra och gör holken lite vidare, 15 x 15cm vill pilfinken helst ha.

Vi tycker det är fantastiskt att ha fångat 69 arter på bara 3 år. Vi hoppas att redan om några år kunna se förändringar i fågelpopulationer som till exempel om någon art i Bohuslän plötsligt minskar, om tropikåtervändarna (sångare, sparvar, vadare etc) klarar sig, om karaktärsfåglarna som stenskvätta, skärpiplärka etc klarar sig. Det är bara genom långsiktigt mätande vi kan få hållbara data kring dessa frågor.

Idag gratuleras Grosshamns Fågelstation till 69e arten!

Augusti 2015 Gunnar Selstam

2015-08-10

Sensation: Sällsynta höksångaren fångades idag, måndagen 10 augusti 2015, fastnade en höksångare i våra nät. Det var faktiskt första fågeln denna morgon och glädjen var stor hos Peder Kinberg som var ansvarig idag. Bengt och Alexandra som bara varit med någon enstaka gång tyckte också detta var en spännande upptäckt.

Thomas Ring, Gunnar Andersson och Gunnar Selstam kunde ansluta och få se fågeln. Det är en märklig sångare eftersom den har en kraftig näbb, nästan som en trast. Den väger mest av alla sångare och det är intressant att hålla den i handen eftersom den känns nästan muskulös.

Den fråga som jag funderar på är varifrån den kommer? Det är nämligen så att ett 20-tal höksångare fångas årligen i Sverige, men nästan bara ungfåglar. Det är inte normal fördelning. Endera så finns flera häckningar som är oupptäckta eller så vandrar den in. För Bohusläns del så häckade den på Tjurpannan i norra Bohuslän till för några år sedan och vår ungfågel kanske kommer från en enstaka oupptäckt i just Bohuslän. Men det låter inte troligt att det finns många oupptäckta häckningar i södra Sverige för den är ingalunda tyst på häckningslokalen. Det kan också vara så att ungfåglarna sprids vida omkring från annat håll. Det finns en stor population i Kazakstan och Jan Sondell, Kvismare Fågelstation, har spekulerat att det kan vara en spridning av ungfåglar därifrån. Hursomhelst, så är det mycket intressant att vi fångar så många ungfåglar av höksångare i Sverige.

Gunnar Selstam

2015-07-13

Elfte gången gillt! Äntligen en nattskärra i nätet!!!

Efter elva nätter bland knott o mygg. Skärran har flugit över nätet varje gång, men inte i det. Från kl 23 till som längst 03:30 om jag inte gett upp tidigare.

Inatt var det mulet och därmed mörkt. Lite för mycket vind för att vara

maximalt. Uppgiven 00:50 ringde jag Gunnar S, som hade sitt nät vid Haby för att höra om han sett eller hört något. Han hade precis haft en flygande längs

nätet. Jag väntar väl ett tag till då, tänkte jag. Efter tio minuter hörde jag den

locka och såg den flyga runt i luften, som så många kvällar förr. Den spelade på långt håll o jag trodde det var kört, som vanligt. Men 01:30 såg jag en raket

flyga på låg höjd förbi bortre stolpen och tillbaka igen.

Nästa gång såg jag stolpen gunga till o rusade fram. Där satt den, äntligen!!!

I näst översta våden. Pannlampan hade jag kvar i ryggsäcken, men fågeln satt lugnt kvar i nätet. Den var lätt att plocka ur. Ringde Gunnar som var på plats

efter 20 minuter.

Ringmärkning o fotografering vidtog, varefter fågeln fick fortsätta jaga insekter.På denna lokal fanns två, kanske tre sjungande hannar förra året, varav en

fångades. I år är jag helt säker på att där bara är en hanne, som nu är märkt.

Gunnar hade en samtidigt i Haby, så där finns uppenbarligen en till.

Peder K

2015-05-27

Ringmärkningen har pågått varje dag sedan 1 maj med uppehåll pga hård vind eller regn. Maj månad har varit ovanligt kylig och inte mer än drygt 300 fåglar har hittills märkts. Det är i stort likadant på andra fågelstationer. Tornseglarna kom i förra veckan, ladusvalan började sitt bobygge i förrgår vid entrén till labbet. På taket bygger sädesärlan åter sitt bo och i holken på baksidan häckar talgoxen. Men ännu ingen härm-, rör- eller sävsångare. Inte heller någon rosenfink. Var håller de hus? Härom dagen såg vi de första tornseglarna jaga över fälten. Allting verkar senare. De sista dagarna har vi fått mindre än tio fåglar per dag.

Glädjande är att vi fått tillbaka en gulsparv med ljuslogger på sig. Skall bli mycket intressant att se var den har varit sedan förra året. Vi har fångat två blåhakar och sett en i dungen till glädje för många fotografer.

I början på veckan fångades fyra fåglar. Men det var inget att hänga läpp för, då morgonens första fågel var en brandkronad kungsfågel!!! Mycket sällsynt här uppe i Bohuslän.

Förberedelser för den annalkande ringmärkningssäsongen 2015.

2015-04-29

I helgen som var så arbetades det flitigt för att allt ska stå klart till starten den 1/5. Det byggdes spänger, nät och stolpar sattes på rätt plats samt det städades mycket skräp som hade blåst långt upp på land. Vi hade ju ett par fina stormar som tyvärr medförde att det flöt iland mycket skräp.

Skärpiplärka Foto: Peder Kinberg

Detta är en törnsångare. De tre innersta fjädrarna som kallas tertialer har bruna kanter. Det är faktiskt så vi ringmärkare bestämmer att detta är en törnsångare. Det intressanta är emellertid att den ruggar. Det finns två fjädrar som är lite brunare och längre och de är gamla. De övriga vingpennorna är nya.

Foto Gunnar Selstam

Två bergfinkar fångade samtidigt på Grosshamns Fågelstation. Det är honan till vänster och hanen till höger. Det oranga och svarta är karakteristiskt.

Diagrammet visar observationer av bergfink i Bohuslän från januari till december. Diagrammet är en sammanläggning av alla observationer 2000-2015 från artportalen.se

Antalet bergfinkar varierar under vintermånaderna så att kalla vintrar drar de söderut, men mildare vintrar stannar en del i Bohuslän.